Information, kunskap och kommunikation

Ibland är det givande att filosofera över olika begrepps betydelser och hur olika vi människor uppfattar många ord. Torsdagens föreläsning om digital kultur i humaniora tyckte jag personligen att var både krävande och intresseväckande. Genom att utbyta åsikter lyckades vi som grupp ge varandra perspektiv och nya tankebanor angående kommunikation och information.

INFORMATION. 

Jag antar att de flesta deltagarna i kursen höll med den framlidne amerikanske ingenjören Claude Shannons teori om information. För att information över huvud taget kan existera krävs enligt Shannon åtminstone

A) en avsändare. Informationen måste ha sitt ursprung i något som sänder någonting vidare. Själva budskapet kan vara ett e-mail eller ljudet av någon som blåser i en visselpipa 500 meter längre bort. Mediet är instrumentet som för budskapet vidare; till exempel är det en radio som vidarebefordrar en gudstjänst från en kyrka i Karleby.  Mediet påverkar informationens innehåll, utseende och grad av påverkan. Om mediet kommunicerar dåligt med omvärlden kommer dess budskap att undgå att uppfattas. 

B) ett meddelande. Detta kan vara synnerligen abstrakt, eftersom praktiskt taget allt som interagerar med någonting kan fungera som ett meddelande. Själva meddelandet kan vara ett ord eller bara en känsla som förmedlas till...

C) mottagaren, som utsätts för budskapet (detta för mina tankar till en störande, stor reklampelare på gatan). Mottagaren behöver varken medvetet eller frivilligt ta emot busdkapet. Vi kan alltså tala om information då A,B och C spelat klart sin roll. 

En viktig aspekt är att Information lätt förändras under skede B, det vill säga medan det når sin mottagare. Alla har lekt "den trasiga telefonen" som barn och på så sätt fått en första uppfattning om att information o- eller medvetet kan förvanskas. I dagens värld är information interaktivt, eftersom så många meddelanden är skapade av digital mjukvara och på så sätt känsliga och formbara. 

Mediegurun Lev Manovich påpekar att media inte enbart är något som "är digitalt". Jag citerar hans artikel "Media After Software": 


"None of the new media authoring and editing techniques we associate with 
computers are simply a result of media ‘being digital’. The new ways of 
media access, distribution, analysis, generation and manipulation all come 
from software."



KUNSKAP.

Kunskap är ett till vardagligt ord som man alltför sällan disskerar och undersöker. En rimlig förklaring kunde vara information som behandlats och nått sitt mål. Åtminstone skrev jag själv ner den förklaringen under senaste föreläsning. Hur som helst är detta bra att ta upp efter begreppet information.

Kunskap innebär att mottagaren har snappat upp meddelandet och nu på något sätt kan använda sig av dess innehåll. En hund som lärt sig sträcka fram sin tass för att få en godbit använder sig av kunskap, låt vara att nivån på denna är minst sagt låg. Jag kan gå längs med sandstranden på Zanzibar  och höra någon ropa på swahili. Om jag inte förstår detta språk är jag antagligen oduglig som mottagare av information. Om jag däremot förstår vad "habari gani" betyder kommer jag att reagera på detta och kanske glatt svara "mzuri sana". I sådana fall har tidigare kunskap hjälpt mig i en ny situation.

 Kunskap är grunden för mer kunskap. Lär dig fiska, och du kommer att få se mängder av hala, sprattlande organismer i din båt. Lär dig läsa, så finns det ingen gräns för vad du sedan kan lära dig. Kunskap kan ses som en snöboll som rullar ner för en kulle och bara växer. 

Enligt mig kan ordet betydelse  förklaras som en följd av kommunikation eller informationsflöde. Kommunikation för mig är minst två medier som klarar av att utbyta information sinsemellan. Visst finns det också ett begrepp som ensidig kommunikation, det vill säga ett enkelriktat budskap.  Men betydelse innebär en form av intryck eller påverkan. Någonting måste förändras för att betydelse ska äga rum. Det har betydelse att sparka sin tå mot en hård tröskel. 

Lösryckta ord skapar större betydelse om de sätts ihop till en vettig mening. Symboler används också ofta för att öka på betydelsen av ett budskap. Genom symboler får också meddelanden olika betydelse. Språkfilosofi är en vetenskap för sig, men bland annat här hittade jag lite läsvärt om betydelse och mening.