Om boktryckarkonsten

Bokproduktionen i Europa var före 1400-talets senare del mikroskopisk i jämförelse med tiden efter att Gutenberg revolutionerade boktryckarkonsten. Sirkka Havus artikel ”Kiehtova kirja” ger en snabb och lättläst översikt över bokhistorien.

Under antiken och medeltiden var skrivkonsten få förunnad. Rätten och kunskapen att publicera skrifter tillhörde den politiska eller religiösa eliten, vilket naturligtvis har präglat den äldre litteraturens innehåll. Genom att hålla allmänheten utanför denna kultur var det också ett maktmedel i sig att behärska läs- och skrivkonsten. På 1400-talet började de gamla mönstren brytas upp i takt med att texter publicerades i snabb takt och dessutom på folkspråk.

På 1500-talet började böckernas struktur standardiseras. Det blev möjligt att hänvisa till annan tryckt litteratur, och man hänvisade inte bara till en viss författare utan även till ett specifikt exemplar av en tryckt bok. Även sidnumrering och kapitelindelning blev kutym.

1600-talet innebar en lite stagnering i litteraturspridningen, främst genom den kyrkliga och politiska censuren som noga övervakade vad som trycktes. I Finland höll boktryckarkonsten för övrigt en lägre standard än i det kontinentala Europa.

Under 1700-talet uppstod upplysningen, och spridningen av otaliga idéer möjliggjordes genom storskalig produktion av böcker. Verk som idag betraktas som odödliga klassiker, till exempel Daniel Defoes Robinson Crusoe, såg dagens ljus. Nu var det inte enbart vetenskapliga och religiösa texter som dominerade; romanen som genre hade kommit för att stanna.

I dagens läge ser vi tillgången på böcker som lika självklar som mjölken i livsmedelsbutiken. Chris Anderson, chefredaktör för tidskriften Wire, bloggar om nutida trender inom försäljningen av böcker och musik. Eftersom litteratur till stor del är en konsumtionsvara i dagens värld har branschen också tvingat anpassa sig till den kraftigt växande internetkulturen. ”The Long Tail” är ett uttryck som innebär att böcker som trots att de säljer få exemplar med tiden går med vinst. Med låga lagerhållningskostnader och smart marknadsföring är detta en metod som åtminstone har fungerat inom musikbranschen.

Böckerna har haft olika uppgifter och läsare i varje tidsålder. Den digitala revolution vi lever i just nu är högst antagligen inte större än Gutenbergs förbättrade tryckpress. Men det betyder inte att dess följder skulle få mindre betydelse inom en nära framtid. Även om böcker som föremål med tiden minskar i upplaga kommer dess funktion bara att byta miljö. Behovet att sprida information är lika stort, eller snarare större dag för dag. 

(Detta editerade inlägg blir aningen kortare än planerat på grund av ett tekniskt problem som i sista stund raderade hela inlägget innan det sparades.)