Wednesday 6 February 2013
Extra uppgift
Jag hittade en digital samling på Riksarkivets nätarkiv: Ampumamerkki ja siihen liittyvät asiakirjat 1921-1921 (Hig:9).
Samlingen omfattar bilder av skyttemärken och även textdokument från det dåvarande krigsministeriet. Projektet ingår i den större enheten "Sota-arkiston arkisto 1918-1973". Detta innebär att samlingen säkert kompletteras med tiden, eftersom nya förtjänsttecken produceras. (Mitt eget skyttemärke från min tid i Dragsvik skiljer sig betydligt från 1921 års modell!)
För forskare kan detta utgöra viktigt källmaterial om man vill studera militära förtjänsttecken utan att beöva se dem som föremål. Snabbt och enkelt ser man bilder i stället.
Det framgick inte specifika personer bakom digitaliseringen av materialet. Det går att röra sig längre in i kategorierna under krigsarkivet, och också tillbaka till underkategorierna. Eftersom sidan är öppen för besökare går det att länka till materialet utan problem.
EN lämplig forskningsfråga till detta material kunde vara: "Vilken betydelse har symbolisk design i det finska skyttemärket från 1921 till 1973?"
En viktig poäng vore i så fall att se till att märkena är korrekt daterade.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Tack. Du skulle alltså i hänvisningen skriva först den vanliga arkivhänvisningen och sedan en URL? Hur skulle du göra med URLen för att hänvisa till hela samlingen, vilken URL? Eller till fem olika på varandra efterföljande sidor? (inte helt lätt ...) Det viktiga är förstås att man säkrar att en forskare senare på sätt eller annat alltid kan hitta din källa så exakt som möjligt, antingen virtuellt eller fysiskt (alltså BÅDE OCH). Har man använt bara en digitaliserad version och inte originalet, bör det också framgå tydligt.
ReplyDeleteJag förstår poängen, utan exakta URL:ar (?) blir det lätt problematiskt för dem som granskar ens arbete. Känner på mig att det hade varit lättare att vara närvarande i måndags :)
ReplyDeleteJa, jag har inte något exakt svar heller (detta är något vi sitter och funderar på i en arbetsgrupp på Riksarkivet, faktiskt). Det viktiga är som sagt att man tänker själv här, och ger tillräckligt med info, gärna i konsekvent form, hellre för mycket än för litet.
ReplyDelete